Den Svenska Klassikern

Snörade på mig löparskorna och begav mig mot Gammlia för att köra ett varv i milspåret. Som vanligt gick första 5-6 kilometrarna väldigt bra och kroppen kändes lätt och sen efter 6 kilometer kommer mördarbacken på 400 meter. Det är som att springa med en ladugårdsdörr framför sig, sanslöst tung och seg backe och efter den är inget sig likt resten av varvet. Men hur som helst så är jag nöjd med passet i övrigt, förbättrade tiden med två minuter till 44:10. Det innebär att snittet låg på 4:25 per kilometer. Snittpuls på 179 och maxpuls på 194.
Nu ska jag lägga mig i soffan och skratta lite åt dom som söker till idol, på återseende!